Attityder och beteende i ungdomsÄren vad gÀller sexualitet kan ha stor betydelse för hur den sexuella hÀlsan utvecklas. Ungdomsmottagningen Àr en betydelsefull arena för att förebygga sexuellt överförbara infektioner och oönskade graviditeter samt för att frÀmja ungas sexuella hÀlsa i helhet. Undersökningen har utförts i samrÄd med och pÄ uppdrag av Landstinget i Jönköpings lÀn. Syftet med studien var att undersöka ungdomsmottagningarnas verksamhet i Jönköpings lÀn och finna förslag till underlag för att kvalitetssÀkra ungdomsmottagningarna i lÀnet. EnkÀtundersökningen baserades pÄ Socialstyrelsens förslag pÄ indikatorer och Föreningen för Sveriges Ungdomsmottagningars (FSUM) rekommendationer för ungdomsmottagningars verksamhet.

Den hÀr uppsatsen handlar om unga vuxnas identitetsskapande i dagens vÀsterlÀndska samhÀlle. Via tvÄ uttryck - klÀder och kulturkonsumtion - undersöker jag hur individen bygger upp sin identitet och kommunicerar den till omvÀrlden. Mitt syfte Àr att undersöka hur stil och smak (i klÀder och kulturkonsumtion) utgör meningsbÀrande komponenter i det egna identitetsskapandet. Stil och smak utgör tvÄ viktiga element, eftersom det Àr genom dessa begrepp som individen avgrÀnsar och definierar bÄde sig sjÀlv och andra. I den avslutande diskussionen utgÄr jag vidare frÄn Ziehes teorier och analyserar sambandet mellan de ungas jakt pÄ identitet och dagens omvÀlvande samhÀllsförhÄllanden.

Syftet med vÄrt utvecklingsarbete var att öka tonÄrsflickors kunskaper gÀllande sexuella trakasserier. Vi arbetade med en grupp flickor i 14-15 Ärs Älder under 7 veckor pÄ en skola i SkellefteÄ kommun. Vi delgav flickorna information gÀllande sexuella trakasserier, sÄdan information som skulle kunna öka deras kunskaper kring Àmnet. Vi anvÀnde oss Àven av en del vÀrderingsövningar för att flickorna sjÀlva skulle fÄ tÀnka efter och reflektera över vad de stÄr för. Till den vetenskapliga studien anvÀnde vi enkÀt.

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn nyare forskning om ungas meningsskapande lÀsning synliggöra hur lÀromedel för gymnasieskolans svenska B-kurs gör för att skapa ett intresse hos elever för skönlitteratur. PÄ ett övergripande plan bidrar studien till den forskning som rör ungas intresse och engagemang för skönlitteratur och lÀsning. Fyra lÀromedel för gymnasieskolans litteraturundervisning har valts ut och undersökts kvalitativt med hjÀlp av analysfrÄgor konstruerade utifrÄn nyare forskning om ungas meningsskapande lÀsning. FrÄgorna handlar om texturval och frÄgeuppgifter i lÀroböckerna. Resultaten visar att texturvalet ofta följer ett traditionellt upplÀgg med kronologiska epokstudier.

Det hĂ€r Ă€r en kandidatuppsats vars syfte Ă€r att undersöka gymnasieungdomars attityder till och Ă„sikter om vad som Ă€r normen i sexuella sammanhang samt hur deras syn pĂ„ olika sexuella lĂ€ggningar ser ut. Ämnet som har valts för undersökning beror pĂ„ författarnas egna intressen samt att vi anser att det Ă€r relevant för socialt arbete att ha kunskap om de sexuella normer som finns bland ungdomar idag. Detta för att man ska kunna bemöta dem pĂ„ ett korrekt och kompetent vis. Sex stycken semistrukturerade intervjuer med gymnasieungdomar har genomförts. Sedan har en kvalitativ innehĂ„llsanalys gjorts dĂ€r materialet har analyserats med hjĂ€lp av tre teorier: socialkonstruktionism, queerteori och sexuella script.

Sexuella beteendeproblem hos barn Àr ett relativt outforskat omrÄde i Sverige. I denna studie undersöker vi kring fenomenet hos barn i Äldern sex till tolv Är och vilka insatser som finns att tillgÄ för dessa barn och deras familjer i Sverige. Vi vill Àven fÄ mer kunskap om hur könsfördelningen ser ut hos barn med sexuella beteendeproblem. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi valt att göra en kvalitativ studie som innefattar sex intervjuer med tjÀnstemÀn som alla möter barn med sexuella beteendeproblem i sitt yrke. Denna studies resultat visar att sexuella beteendeproblem finns hos bÄde pojkar och flickor och att det bÄde finns likheter och skillnader i hur detta yttrar sig. Vidare visar studien att de befintliga riskfaktorerna för att utveckla sexuella beteendeproblem pÄ mÄnga sÀtt sammanfaller med de riskfaktorer som finns för att utveckla generellt normbrytande beteende.

Syftet med den aktuella studien var att genom en forskningsöversikt beskriva arbetsterapeutiska interventioner vid sexuella aktivitetsproblem. Litteratursökningen genomfördes i databaser och genom manuell sökning. Tio artiklar uppfyllde inklusionskriterierna och analyserades genom en kvalitativ innehÄllsanalys med ICF (International Classicfication of Functioning, Disability and Health) som analysredskap utifrÄn kategorierna: aktivitet, delaktighet och omgivningsfaktorer. Resultatet visade pÄ möjliga arbetsterapeutiska interventioner vid sexuella aktivitetsproblem. Interventionerna kan bland annat innebÀra anpassning av den fysiska omgivningen, förslag pÄ olika hjÀlpmedel eller alternativa tekniker för att underlÀtta genomförandet vid sexuella aktiviteter.

Bakgrund: Över hela vĂ€rlden finns brister i ungdomars sexuella hĂ€lsa. Det Ă€r inte helt ovanligt med könssjukdomar och oönskade graviditeter. Tidigare forskning visar att det hĂ€r problemet har funnits lĂ€nge men att inte mycket har gjorts för att Ă€ndra pĂ„ det. Syfte: Syftet med den hĂ€r litteraturöversikten Ă€r att belysa hinder och möjligheter gĂ€llande sexualundervisning och rĂ„dgivning utifrĂ„n sjuksköterskans hĂ€lsofrĂ€mjande arbete. Metod: En litteraturöversikt med sökning efter material i databaserna Cinahl och Scopus.

HÀlsofrÀmjande insatser för barn och ungas psykiska hÀlsa under barndomstiden har en stor betydelse dÄ grunden för den framtida hÀlsan sÀtts i ungdomsÄren. Syftet med studien var att undersöka hur det hÀlsofrÀmjande arbetet beskrivits i riktlinjer och handlingsplaner i nÄgra av Sveriges största kommuner med fokus pÄ inriktningen i dokumenten för barns och ungas psykiska hÀlsa. Studien genomfördes som en induktiv kvalitativ dokumentstudie av innehÄllet i kommunala offentliga dokument, dÀr beskrivning av hÀlsofrÀmjande insatser för barns och ungas psykiska hÀlsa undersöktes. Studien visade att samtliga kommuner pÄtalar samverkansarbete mellan olika verksamheter som viktigt i det hÀlsofrÀmjande arbetet för barn och unga samtidigt som kommunen har ansvar att frÀmja barns och ungas hÀlsa i samband med lÀrande, kvalité pÄ undervisning, se till enskilda behov, ge insatser för att trygga uppvÀxten och att följa barns och ungas rÀttigheter. Slutsatsen av studien var att det hÀlsofrÀmjande begreppet sÀllan eller aldrig nÀmndes i de kommunala dokumenten.

Under ungdomsÄren sker stora förÀndringar, bÄde fysiskt och psykiskt. Utforskandet av sexualiteten blir mer aktuell och den sexuella identiteten och den sexuella lÀggningen kan genomgÄ förÀndringar. Viktiga aspekter för att identifiera sig med den sexuella lÀggningen anses av vissa forskare vara sjÀlvkÀnsla, nÀra socialt stöd och ifrÄgasÀttande. Syftet med denna studie Àr att finna svar pÄ hur mönster av dessa faktorer kan pÄverka den sexuella identiteten bland gymnasieungdomar. Studien genomfördes med en kvantitativ ansats.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om och isÄfall hur unga anvÀnder det virtuella rummet för att samspela med andra och tala om frÄgor som rör killar, tjejer och sexualitet. Uppsatsen vilar pÄ en socialkonstruktionisk grund och den forskningsansats som anvÀndes för att förstÄ det insamlade materialet var diskursanalys. Vidare sker tolkningen av det insamlade materialet med utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande kombinerat med Connells tankar om genus. Resultatet visar att det finns Äterkommande samtalsÀmnen i dom ungas samtal, om Àn i olika former. Dessa samtal handlar frÀmst om skillnader mellan killar och tjejer, hur man lyckas i mötet med det andra könet och nÀr man egentligen Àr redo för sin sexuella debut.

HÀlsofrÀmjande insatser för barn och ungas psykiska hÀlsa under barndomstiden har en stor betydelse dÄ grunden för den framtida hÀlsan sÀtts i ungdomsÄren. Syftet med studien var att undersöka hur det hÀlsofrÀmjande arbetet beskrivits i riktlinjer och handlingsplaner i nÄgra av Sveriges största kommuner med fokus pÄ inriktningen i dokumenten för barns och ungas psykiska hÀlsa. Studien genomfördes som en induktiv kvalitativ dokumentstudie av innehÄllet i kommunala offentliga dokument, dÀr beskrivning av hÀlsofrÀmjande insatser för barns och ungas psykiska hÀlsa undersöktes. Studien visade att samtliga kommuner pÄtalar samverkansarbete mellan olika verksamheter som viktigt i det hÀlsofrÀmjande arbetet för barn och unga samtidigt som kommunen har ansvar att frÀmja barns och ungas hÀlsa i samband med lÀrande, kvalité pÄ undervisning, se till enskilda behov, ge insatser för att trygga uppvÀxten och att följa barns och ungas rÀttigheter. Slutsatsen av studien var att det hÀlsofrÀmjande begreppet sÀllan eller aldrig nÀmndes i de kommunala dokumenten.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om och isÄfall hur unga anvÀnder det virtuella rummet för att samspela med andra och tala om frÄgor som rör killar, tjejer och sexualitet. Uppsatsen vilar pÄ en socialkonstruktionisk grund och den forskningsansats som anvÀndes för att förstÄ det insamlade materialet var diskursanalys. Vidare sker tolkningen av det insamlade materialet med utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande kombinerat med Connells tankar om genus. Resultatet visar att det finns Äterkommande samtalsÀmnen i dom ungas samtal, om Àn i olika former. Dessa samtal handlar frÀmst om skillnader mellan killar och tjejer, hur man lyckas i mötet med det andra könet och nÀr man egentligen Àr redo för sin sexuella debut.

UtifrÄn en induktiv ansats undersöktes hur Ätta troende som hade utsatts för sexuella övergrepp talade om sina erfarenheter av tro, Gud och mötet med kyrkliga företrÀdare och övriga församlingsmedlemmar. Sexuella övergreppsupplevelser beskrevs ha haft en komplex, men framförallt negativ, inverkan pÄ bilden av Gud, synen pÄ sig sjÀlv som troende samt upplevelsen av tillhörighet till kyrkan och församlingen. Bearbetandet av övergreppsupplevelserna hade bÄde underlÀttats och försvÄrats av upplevelser av bemötande i kyrkan. I diskussionen argumenteras för att sexuella övergreppsupplevelser kan vÀcka andliga frÄgor och kan utmana vissa bilder av kyrkan samt kyrkliga normer och vÀrderingar. Dessutom kan kyrkliga företrÀdare behöva ha mer kunskap om sexuella övergrepp och inta ett mer reflexivt förhÄllningssÀtt för att kunna möta behov hos personer som har utsatts för sexuella övergrepp..

Sexuella nÀrmanden som sker via nÀtet Àr dokumenterat i ett flertal studier. Dessa nÀrmanden kan se ut pÄ olika sÀtt, ofta i form av trakasserier. Anonymitet Àr en förutsÀttning för att kunna utsÀtta andra för sexuella nÀrmanden. Bakom en dataskÀrm kan individer lÄtsas vara nÄgon annan och dÀrmed tÀnja pÄ grÀnserna. MÀnniskor anvÀnder internet i olika syften, bland annat för att finna sexuella partners och kÀrlekspartners.